all kärlek till er

jag vet inte hur jag ska lyckas uttrycka min kärlek till detta utan att flumma iväg.
men:

kanske för sällan - men ibland - är jag med om saker som får mitt hopp om mänskligheten att växa.
detta handlar inte om när folk skänker pengar till barn i afrika.
nej.
detta handlar om de små men så otroligt betydelsefulla tjänster och ord som man möts av i vardagen.

jag tycker att världen målas ganska grå och bitter.
och det är väl antagligen därför jag häpnas av dessa små stunder då folk visar engagemang i saker där de själva inte "tjänar" på det.

som t.ex. i tisdags:
att sandra frågade sina arbetskamrater om någon möjligen kunde skjutsa oss, fast hon själv inte skulle med.
så som att thord också försökte hjälpa oss med skjuts upp till stockholm genom att skriva ut det på facebook och att till och med erbjuda sig att ta med oss till nyköping så vi kunde ha tagit buss därifrån.
eller att vi faktiskt fick åka bil upp med erik och robert fast vi inte kände de.
och som martin n. gjorde - visade och följde oss rätt efter konserten fast det blev tidskrävande och en omväg för honom.
att vickie lånade ut lägenheten till oss - fast hon själv inte skulle vara där.

alltså, det var så många inblandade så jag kan inte nämna alla.
det var klasskamrater, vänner, pojkvänner och okända som erbjöd sig att hjälpa oss och önskade oss all lycka. för att vi, två tjejer, skulle kunna se en konsert.


för mig är det så betydelsefullt! det gör mig så lycklig och det värmer i mitt hjärta - på riktigt!
det är ni som får mig att hoppas att världen är mer än grå.